Fattigskogen - fredag

På lördag var det kursdags, hur man kan förbättra sin slätstickning. Lisa är en suverän, pedagogisk lärare! Hade aldrig tänkt på mina aviga och räta maskor, att det kunde spela roll hur jag vrider dem för att få en jämn, fin yta på det stickade. NU vet jag!

Fröken stickade klart sin vackra petrolfärgade kofta.

Det här tror jag är den bästa bilden från hela lägret:

Min gula kofta växte...

Storstugan, var vi satt och stickade men även åt.

Vi fick även testa på att färga vårt eget garn. Vi använde Jaeba kallfärger.

Anette, Emma och Ika blandar färger.

Underbart på farstun! Amanda stickar på sin Sansa och Ann-Britt njuter i solskenet. Underbara människor!

Kvällsstickning. Om man efter två glas vin bestämmer sig för att steeka en kofta, då är det bra med extra belysning ;) Kajsa, till vänster, rör mig till tårar. Helt underbar!

Fattigskogen - torsdag

Torsdag grydde, en vacker men blåsig dag.

Lisa. You have my heart.

Amanda. You too have my heart.

Älskar den här bilden på Ika ;) Hon är inte alltid så här grumpen ;) You too, my darling, have my heart.

Jag påbörjade en ny stickning, Alga sweater, i vackert grönt Sisu.

Emma spann. Emma spann mest hela tiden ;) Hon är för mig en spinn-idol! Helt suverän!

På kvällen la jag upp till ännu en ny stickning, Acer cardigan, i Cascade 220 heathers.

Ida och Elisabeth stickar och har det bra.

Fattigskogen - onsdag

Nu har det gått några dagar efter att jag kom hem från Fattigskogen. Jag har så gott som konstant tänkt på lägret sen vi åkte ner för backen från vildmarksbyn, fina minnen är lagda i minnesbanken.

För att inte dränka er i bilder på en och samma gång så tar vi en dag i taget.

Onsdag morgon. Tidig väckning för att hinna med 06-flyget från Vasa till Helsingfors. Kl 8 landade jag på Landvetter. När jag kom ut från bagageutlämningen mötte jag detta. Härliga Christin, som jag åkte upp till Fattigskogen med, mötte upp med den härligaste av härliga skyltar!

Sverige är vackert!

Framme! Genast åkte stickningarna fram :)

Underbaraste Lisan som finns i hela världen!

Vitamin D

Här är nu äntligen berättelsen om min Vitamin D-kofta. Den kofta, som jag fått absolut mest beröm för, nånsin. Ja, inte bara utav de koftor jag stickat, inte för nåt har jag fått så många kommentarer som för denna. Har fått öva mig att inte säga "Nåja, den är nu bara en sån här", utan faktiskt säga "Tack! Jag tycker jättemycket om den!". Inte alltid så lätt ;)

Det var en gång ett stickläger. I Fattigskogen. Drömmen.

Väl framme vid lägret påbörjade jag denna stickning, Vitamin D.

Det stickades på den både ute och inne. Både på kvällen och på dagen. Med och utan vin till.

Sakta växte den. Ju mer jag stickade, desto mer tyckte jag om den.

På väg hem från lägret stickade jag när Susanne körde.

Även på båten till Finland åkte stickningen fram.

Den blev klar, den badade och den blockades.

Jag använde den, ofta. Varje gång jag hade den på mig, var det nån som kommenterade den. Kändes fint.

Så var det dags för ett stickläger till, denna gång vid Pörkenäs i Finland. När underbara Lisa erbjöd sig fotografera koftan var det jag som fick agera modell. Inte en van sådan, I might add. Men roligt hade vi, när vi fotade ;)

På bilden nedan ser den observante ett litet "fel". När jag märkte det blev jag först irriterad och var nästan på vippen att riva upp fram till "felet". Men så började jag tänka. Den här koftan är stickad med kära vänner omkring mig. Vänner som gjorde att man fick skratta, prata och ha roligt, hela tiden. Ibland till och med så roligt, att man kommer bort sig i mönstret lite. I allt detta roligt stickade jag ett hål för mycket på sista varvet av ökningar. Det här hålet representerar numera Fattigskogen. In i detta hål ryms så oändligt mycket kärlek och saknad. Inte för nåt i världen vill jag ha koftan utan Fattigskogen. Varje gång jag tar på mig den blir jag påmind om allt det härliga, alla minnen, alla samtal, alla skratt och tårar.

Tack till Lisa som fotade, du är bäst!

Mönster: Vitamin D

Stickor: Knit pro rundstickor nr 3,75 mm

Garn: Limmo design Tunt sockgarn, färgen Saffran

Åtgång: ~ 2½ härvor

(På bilderna ser ni även min stickade kjol, Carnaby, som jag också tokgillar! Den är stickad i Superwash merino från Artesano).

Fattigskogen

Nu är det nära. Länge har jag väntat på den här dagen, kan knappt fatta att den är här! Om lite över 3 timmar åker jag mot Vasa och färjan som ska ta mig till Umeå. Efter en natt hos Susanne startar vi tidigt i morgon ner mot nästan en hel veckas stickläger i Fattigskogen, yohooo!!

Bilen är packad med garn, ska bara fylla på med egen packning, göra en makaronilåda, vila ögonen en stund, men sen, sen bär det av!