Värdefullaste garnet

Jag har varit hos farmor och farfar idag. Jag förvånas fortfarande över allt de har gjort och varit med om... I arbetslivet var min farfar Spinnmästare. Smaka på ordet lite, spinnmästare... Han kan fortfarande allt som har med spinning att göra, frågar jag nåt kan han svaren som rinnande vatten. Han berättade hur maskinerna spann garnet som sedan blev vävt till klädtyger, beskrev stora maskiner, tunga vävstolar, resor till Danmark när nya maskiner skulle införskaffas, minnen och anekdoter. Jag sa att jag återkommer inom snarast, med papper och penna så att jag kan skriva ner alla hans minnen, de är guld värda.

Det är också garnet jag fick idag, guld värt. En ensam härva hårt, pickigt och styvt garn. Men det är farfars garn. Garn som han varit med om att spinna. Han berättade att då Oravais fabrik lades ner, spann de allt de kom över till garn. Utav detta bruna garn lär de ha spunnit 1500 kilo... Det är många härvor det... Jag kommer aldrig att sticka nåt utav garnet, jag ska ha det som ett minne från en tid som varit. Nostalgi, ni vet...