Stickläger 9-12.2.2017 Klövskog

fredag 30 januari 2015

Man gör det man kan

När en vän genomgår en tuff behandling känner man sig maktlös. Man vill krama om och göra allt bra igen, som när man var barn och skrapade upp knäet och kom hem gråtande. En kram, lite blås på det onda och allt var väl igen. Nu är det inte så lätt längre.

När jag grubblar och funderar, ältar och är lessen, då är stickningen bästa medicinen. Att sen få sticka, ja jag räknar det som ett privilegium, en mössa åt henne så ställer jag upp fortare än du kan säga cancer. Fuck cancer säger jag bara.




Ovan ser ni mössan direkt efter att jag avmaskade den. En liten snutt garn blev kvar, stickade snabbare än tåget på slutet så garnet skulle räcka ;)

Garn: Katias Merino baby, färg fuchsia
Mönster: Shedir
Stickor: Knit pro rundsticka 3.5 mm 40 cm
Åtgång: Gav bort mössan i onsdags utan att ha vägt den, gissar på 48 g


Psst... Rean är i full gång på Garnstugan...





1 kommentar:

  1. Sticka fort så att garnet skall räcka får mig att tänka på min DD i USA som blev stoppad för fortkörning, nyss fått körkort och 16 just fyllda, och kom med förklaringen att bensinen snart var slut och hon var på väg till macken.Polisen förklarade snällt att lägre fart-mindre bensinåtgång. Louise

    SvaraRadera