måndag 31 augusti 2009

Vad göra??

För det första... Det förra inlägget var inlägg nummer 200!! Känns häftigt att det är så många redan ;)

Just nu sitter jag på jobbet... Vill inte, orkar inte, har inte lust... Jag vill ju sitta och sticka!! Jag har nån gång haft med mig stickningen till jobbet, bara för att... Inte för att sticka, utan bara för att veta att jag har den med mig. Ni förstår, eller hur?? Så nu skulle jag helst av allt ta fram stickningen och ta det lugnt. Ute i bilen har jag broderns kofta, men jag vågar inte sticka mera utan att mäta... Så, det är bara att stå ut i två timmar till...

Apropå att bli utan stickning... Jag minns en historia som min mormor berättat nån gång i tiden... När jag var liten vistades vi varje sommar på vår "släktsommarställe" ute i Helsingfors skärgård. (När jag sätter fast ögonen känner jag fortfarande doften från havet, från skogen och från huset...) Då på den tiden (känns avlägset...) kom postbåten till ön varje dag (känner ännu hur postlådan nere vid bryggan kändes att öppna... Locket hade mossa på sig), butiksbåten kom tre gånger i veckan. Åh, så jag älskade den båten!! Men det var ju inte det jag skulle skriva om, utan mormor ;)

Mormor satt alltid med en stickning i famnen när hon inte pysslade med annat. När maten var uppäten, disken diskad och köket putsat och rent, då plockades stickningen fram. En gång hade hon en kofta på gång. Mitt i det hela tog garnet slut!!! Vad gör man då? Ute på en ö, långt från civilisationen, flera mil från närmaste garnaffär?? Jo, mormor river helt sonika upp ärmen hon nyss stickat, och börjar sticka på den igen!!! För utan stickning kan man inte va´!!

5 kommentarer:

  1. Voi millaisia mukavia juttuja... Minäkin olen lapsena käynyt ostoksilla kauppalaivalla, sen yksi "pysäkki" oli meidän kesämökkirannassa. Mutta siitä on jo yli 30 vuotta aikaa........

    SvaraRadera
  2. Jag läste en gång att det finns två sorters stickerskor.
    De som stickar för att producera något; Om de hamnar på en ö så skulle de, när de stickat klart den stickning de hade med sig, sedan tillverka garn av allt tänkbart material som de hittade på ön, allt för att producera fler stickade plagg.
    Sedan finns det de som gillar processen, de stickar klart stickningen som de har med sig och sedan river de upp allt och börjar om från början.

    SvaraRadera
  3. Smart mormor må jag säga. Kanske är det så vi ska göra. Ja, jag menar vi garnoholics med högar som växer helt okontrollerat.

    SvaraRadera
  4. Jaa minun sukkamallini??? Tidal Wave Socks. Olen aikaisemminkin tehnyt samalla mallilla, tykkään kovasti. Onneksi on vapaapäivä tänään, niin sain aloitettua....loppuviikosta en kuitenkaan ennätä niin paljoa neulomaan.

    SvaraRadera