Eget skryt luktar illa, eller hur är det man brukar säga?? Vilket som, jag är super duper nöjd med mina eget sydda kuddöverdrag!! Jag som aldrig nånsin tidigare sytt i en dragked, har nu gjort det två gånger på en förmiddag!!! Med lite hjälp av min jobbkompis, som är utbildad sömmerska, kom jag på hur jag måste svänga dragkeden för att få den rätt svängd. Några gånger fick jag plocka fram sprättkniven och börja om, men det gjorde inget. För se bara! De blev ju hur bra som helst!! Bäst är nog historien bakom tygen...
Det doftar mormor här just nu... Jag känner hennes närvaro nu, bättre än på länge... När jag satt framför symaskinen tog jag en lite paus, satte fast ögonen och kunde se min mormor... På andra sidan kaffebordet med den randiga duken på bordet, i sin piké t-skjorta och den röda stickade västen... En kaffekopp med svart kaffe... Hur hon knuffade till sina glasögon när de halkade ner för näsan... Hennes axelryckning, plus ljudet till när hon "hmm-ade" som kommentar till nåt jag berättade... Hennes leende...Min mormor... Gud, så jag saknar henne!!! Men nu kan jag gosa med hennes dukar, varje dag! Doften av mormor kommer ju att gå ur, men minnena sitter i för evigt.
Samma kudde, andra sidan...
Jättefint blev det! :) Och hon sade aldrig ett fult ord vid symaskinen heller tror jag...? Otroligt tålamod i det fallet!
SvaraRadera